Så registrerar du ett danskt bolag

Danska bolagsformer — vad du faktiskt väljer mellan

Enkeltmandsvirksomhed (EMV) — en personligt ägd verksamhet. Inget kapitalkrav, ingen bolagsordning, registrering på Virk och du är igång. Du svarar personligen och obegränsat för verksamhetens skulder. Något krav på dansk hemvist finns däremot inte — det som saknas utan hemvist är MitID, och därmed vägen in i självbetjäningen.

Anpartsselskab (ApS) — det privata aktiebolaget och den vanligaste formen för den som vill skilja sin privatekonomi från verksamhetens. Kapital ska skjutas till och intygas innan registreringen. Du behöver inte vara bosatt i Danmark för att äga ett — och något bosättningskrav ställs inte heller på ledningen — vilket tillsammans med ansvarsbegränsningen är anledningen till att utländska grundare oftast väljer just den här formen. Bolaget självt måste däremot ha en adress i Danmark där det går att nå: adresserna stäms av mot bygg- och bostadsregistret, och ett bolag som inte går att nå på sin registrerade adress får en frist och därefter en begäran om tvångsupplösning. Att sätta in en dansk bulvan i ledningen är ingen utväg utan olagligt i sig — den registrerade ledningen ska faktiskt leda bolaget.

Aktieselskab (A/S) — samma princip men med ett väsentligt högre kapitalkrav och tyngre formalia, inklusive styrelse. Relevant för bolag som ska ta in externt kapital eller uppträda i sammanhang där formen i sig signalerar storlek.

Partnerselskab (P/S), interessentskab (I/S) och kommanditselskab (K/S) — tre former för verksamheter med flera delägare, med olika fördelning av ansvar och beskattning mellan bolaget och delägarna. De väljs av skatteskäl snarare än av bekvämlighet, och där är det värt att fråga en rådgivare i stället för att gissa.

Moment 22: kapitalet före registreringen, banken efter

Ett ApS får inte registreras förrän aktiekapitalet är inbetalt till bolaget och en advokat eller revisor har intygat det. Samtidigt öppnar en dansk bank inte konto åt ett bolag som ännu inte har något CVR-nummer — och när bolaget väl har ett nekas nystartade bolag ändå rutinmässigt, eftersom penningtvättstillsyn är en fast kostnad som ett litet bolag inte bär.

Vägen runt är att bilda bolaget via ombud. Kapitalet betalas in på ombudets klientmedelskonto, ombudet intygar mot Erhvervsstyrelsen att pengarna finns, och bolaget registreras utan att någon bank behöver ha varit inblandad. Det är standardförfarandet och inget kryphål — det är så gott som alla danska ApS bildas.

Notera vad det inte löser. Kapitalet ligger kvar hos ombudet tills bolaget har ett eget företagskonto, och ombud betalar sällan ut till konton utanför Danmark utan att ta betalt för besväret. Bankfrågan är alltså inte borta, bara flyttad till efter registreringen — och det är därför du bör ha ansökningarna igång redan innan CVR-numret landar.

Att bilda bolaget via ombud

Ombudet är den som gör bildandet möjligt utan bank. Priset är ett fast arvode; ovanpå det kommer Erhvervsstyrelsens registreringsavgift för kapitalbolag och själva aktiekapitalet, som ju är bolagets pengar och inte en kostnad.

En advokatbyrå gör samma sak till ett högre pris och med utrymme för det som inte är standard: flera aktieslag, apportegendom, utländska ägarbolag, aktieägaravtal. Är strukturen enkel finns det inget den betalar för.

Enkeltmandsvirksomhed: enklare, men inte samma sak

Ska du testa en idé, fakturera vid sidan av en anställning eller driva en verksamhet utan nämnvärd riskexponering, är en personligt ägd verksamhet ett rimligt val. Anmälan görs på Virk, det finns inget kapitalkrav och registreringen av en personligt ägd verksamhet är avgiftsfri — till skillnad från kapitalbolagen, som har en registreringsavgift.

Priset betalar du i ansvar. Du och verksamheten är samma juridiska person, vilket innebär att en skuld verksamheten inte kan betala är din skuld. Det är hela skillnaden mot ett ApS, och det är den skillnad kapitalkravet finns för att motsvara.

Formen kräver däremot ingen dansk hemvist, till skillnad från vad de flesta guider påstår. Det du saknar som utlandsbosatt är MitID, och utan MitID kommer du inte in i självbetjäningen på Virk — anmälan görs i stället på blankett 40.110, som mejlas till Erhvervsstyrelsen. Erhvervsstyrelsen säger det rakt ut: har du inget MitID använder du blanketten i stället för självbetjäningen. Det finns en engelsk version med numret 40.112.

Beroende på var du och verksamheten hör hemma kan en företrädare krävas på köpet. Bor verksamheten eller ägaren utanför EU — eller registrerar sig en EU-bosatt verksamhet för import/export eller lönesummeskatt — ska en företrädare bosatt i Danmark knytas till anmälan, solidariskt ansvarig för avgifterna. En EU-bosatt verksamhet utan fast driftställe i Danmark men med dansk c/o-adress behöver också en företrädare, fast utan ansvar. Att utländska grundare ändå oftast landar i ett ApS handlar om ansvaret och om banken, inte om något hemvistkrav.

Efter registreringen: CVR, moms och utbetalning av kapitalet

Bolaget identifieras med sitt CVR-nummer, ett åttasiffrigt nummer som du får i samband med registreringen. Ska du använda det på fakturor till utlandet sätter du DK framför — då fungerar det som momsregistreringsnummer inom EU. Numret är offentligt och sökbart, vilket också innebär att adressen du anger blir offentlig.

Momsregistrering är ett eget moment och sker inte automatiskt bara för att bolaget finns. Skyldigheten inträder när omsättningen passerar tröskeln, men det går att registrera sig frivilligt tidigare — vilket ofta lönar sig om du har ingående moms att dra av innan intäkterna kommer.

Utbetalningen av kapitalet är sista steget och det som oftast drar ut på tiden. Ombudet betalar ut till bolagets eget konto, och kostnaderna för bildandet dras normalt från beloppet — bli inte förvånad om det som landar är mindre än det du betalade in. Vissa ombud tar dessutom extra betalt för att betala ut till ett konto utanför Danmark, vilket är ännu ett argument för att ordna det danska kontot i tid.